03/06/2026
Många människor har tystnat för att de blivit rädda för att vara för mycket.
Inte helt.
Men tillräckligt mycket för att börja tappa bort sig själva.
De håller tillbaka humor.
Tänker efter innan de pratar.
Formulerar om sig.
Tar mindre plats.
Inte för att de saknar personlighet.
Utan för att de blivit rädda för att vara:
för mycket
för känsliga
för direkta
för intensiva
för sig själva.
Så de anpassar sig.
Och kroppen betalar ofta priset.
Stress.
Spänningar.
Trötthet.
Övertänkande.
Svårt att slappna av.
Många försöker lösa det genom att bli bättre på att hantera sig själva.
Men ofta handlar det egentligen om trygghet.
Om att nervsystemet inte längre känner att det är helt säkert att vara fullt synlig.
När det pågår länge börjar många leva mer för andra än för sig själva.
De tappar kontakten med sina behov.
Sina gränser.
Sin riktning.
Och till slt även delar av sig själva.
Det här är något jag arbetar med varje vecka.
Med människor som har förlorat sig själva i relationer, arbete, ansvarstagande och omsorgen om andra.
Som vill känna sig friare, tryggare och mer hemma i sig själva.
Tillsammans arbetar vi med att skapa mer trygghet i kroppen, så att det blir lättare att uttrycka behov, sätta gränser och ta plats utan att behöva anpassa bort sig själv.
Om du känner igen dig i det här och är nyfiken på vad som kan ligga bakom dina mönster och hur du kan börja hitta tillbaka till dig själv:
Skriv START i DM.
