09/09/2026
😉Din idrottstränare behöver inte vara din fystränare 😉
Det kan låta självklart, men i praktiken är det här något som många unga idrottare och deras föräldrar behöver bli mycket bättre på att förstå.
En tränare kan vara väldigt skicklig på sin idrott, förstå teknik, taktik, matchspel och hur en spelare ska utvecklas inom sporten, men det betyder inte automatiskt att samma person har god kunskap om styrketräning, snabbhetsträning, fysisk utveckling, belastningsstyrning eller skadeförebyggande träning.
Ändå händer det ganska ofta att unga idrottare får råd om sin fysträning från personer som egentligen inte har särskilt mycket utbildning eller erfarenhet inom området. Det kan handla om att de får höra att de inte behöver styrketräna eftersom de redan tränar mycket i sin idrott, att styrketräning skulle göra dem långsamma eller stela, eller till och med att unga överhuvudtaget inte bör träna styrka.
Problemet är att den typen av generella råd inte stämmer särskilt bra överens med det vi idag vet.
Forskningen kring styrketräning för barn och ungdomar är numera omfattande, och när träningen är rätt planerad, anpassad och övervakad kan den förbättra bland annat styrka, explosivitet, sprintförmåga, hoppförmåga och motorisk kontroll. Väl genomförd fysisk träning är dessutom en viktig del i att bygga en kropp som bättre klarar de belastningar som idrotten faktiskt utsätter den för.
Det betyder inte att alla ungdomar ska träna tungt eller följa samma program som vuxna elitidrottare. Det betyder att unga behöver lära sig att träna rätt.
De behöver lära sig att skapa kraft, bromsa kraft, kontrollera sina rörelser, bygga styrka och gradvis tåla mer belastning. Det är färdigheter som är minst lika träningsbara som en passning, en serve eller ett skott.
Det är också viktigt att förstå skillnaden mellan att träna en idrott och att förbereda kroppen för att tåla idrotten.
Att spela fotboll gör dig bättre på fotboll, men det betyder inte automatiskt att du utvecklar all den styrka som krävs för att tåla hundratals accelerationer, inbromsningar och riktningsförändringar. Att spela tennis utvecklar tennisfärdigheter, men det betyder inte automatiskt att kroppen blir optimalt förberedd för stora mängder rotationer, sprintar och upprepade slag. Idrotten ställer kraven på kroppen. Fysträningen hjälper kroppen att möta dessa krav.
Därför behöver man också vara försiktig med vem man tar råd från.
Det handlar inte om att sluta lyssna på sin tränare och det handlar definitivt inte om att skapa en konflikt mellan idrottstränare och fystränare. De bästa miljöerna är ofta de där olika tränare respekterar varandras kompetens och samarbetar kring samma idrottare.
Men man behöver förstå att ingen tränare kan vara expert på allt.
När frågan handlar om teknik och taktik i din idrott ska du lyssna på människor som är duktiga på din idrott. När frågan handlar om styrka, snabbhet, fysisk utveckling och belastning bör du på samma sätt försöka få råd från någon som faktiskt har kunskap inom det området.
Det är också helt rimligt att fråga varför.
Om någon säger att du inte bör styrketräna, fråga varför. Om någon säger att fysträning kommer att göra dig långsam, fråga vad det påståendet bygger på. Om någon säger att det räcker att bara träna din idrott, fråga om det verkligen tar hänsyn till alla de fysiska krav som sporten ställer.
Bra coaching handlar inte om att aldrig ifrågasätta.
Bra coaching handlar om att kunna motivera sina råd.
För unga idrottare som verkligen vill utvecklas långsiktigt är målet därför inte att välja mellan idrottsträning och fysträning. Målet är att få dem att fungera tillsammans.
Din idrottstränare kan hjälpa dig att bli bättre på din sport.
Din fystränare kan hjälpa dig att bygga kroppen som krävs för att fortsätta bli bättre på den.
Och det är ofta när de två delarna fungerar tillsammans som den riktigt långsiktiga utvecklingen börjar.
Hör av dig till oss om du vill ha råd kring fysträning!
