Soulcare & Coaching by Lynn

26/04/2026

Fem häftiga och lärorika dagar tillbringade vi i Urho Kekkonens nationalpark med 15 gymnasieelever från Ekenäs! Tror de fick många praktiska färdigheter och minnesvärda stunder med sig i bagaget!
Några kommentarer; ”Fint även då det var blåsigt och sämre väder”
”Både bäckar och höga höjder var fina!”
”Bra gäng och stämning!”
😊❄️😎

18/04/2026

Dag 5 lördag den 4.4
Vi hade tidig start, då vi behövde hinna med en buss från Kiilopää till Tankavaara kl 13:45. Vår ursprungliga plan var att skida tillbaka till Tankavaara, men med alla höjder och dalar, så skulle det ha blivit för lång och tidskrävande skidtur hem. Därför blev det istället en sista tur med branta stigningar och lika branta utförsåkningar på ca 10 km. Vi fick åter njuta av soligt väder och fina landskap. Dessutom hann vi bra fram i tid. I Kiilopää kryllade det av människor som skulle ut och skida i de snabba flataspåren. I Tankavaara, som är känt för sin guldvaskning i äkta vilda Västern-anda, var det däremot lugnt. Vi tog ännu en sista skidtur innan det blev dags för en efterlängtad bastu. Till vår glädje var det en vedeldad bastu, med de bästa baden!
Lite god mat och en skön (men lite för varm) säng var ett lyxigt avslut på resan.
För mig var det andra gången i UKK:s nationalpark. Ifjol var vi med en grupp gymnasieelever på snöskovandring där. Nu utforskade vi lite nyare och större områden, även inför nästa gymnasietur som sker på skidor redan imorgon!

16/04/2026

Dag 4 fredag den 3.4
Jag var så trött och ville bara sova, men väcktes av en mus, som prasslade på i rummet. Jag var rädd att den skulle äta upp vår mat, så jag packade ihop allt och hängde upp det. Men så fort jag höll på att somna fortsatte den. Plötsligt var den i Guttes öppna rinka helt bredvid sängen. Där stack den ut huvudet ur ett f**k och tittade nyfiket på Gutte, när han skulle jaga iväg den. På morgonen kunde vi konstatera att den inte stulit något, utan antagligen bara varit intresserad av sina nattgäster. Den hade även besökt grannstugan och sprungit över alla sovsäckar…!😅🙈
Gulligare var Kuukkeli- fågeln (lavskrika), som kom och tog brödbitar ur handen på oss.
Dagens tur var ännu skönare, då solen sken och det var vindstilla.
Vi tog oss längs med floden mot Rautalampi , skidade över några snöbroar och pausade vid ett vindskydd. Rautalampi har både dagsstuga, ödestuga och hyrstuga. Moderna och fräscha byggnader. Eftersom påsklovet hade inletts och det går skidspår ända dit, var den populär och vi fick dela stugan med 8 andra personer. Bl.a. var det en pappa med sin 8-åriga son från England, som skidat i 5 dagar; tufft!💪
Det är intressant att träffa på andra friluftsmänniskor och höra om deras erfarenheter. Men oftast föredrar vi att få vara helt ensamma i ödemarken, utan nätverk och bara få njuta av naturen, tystnaden och friheten av att vara onåbar. Vi övervägde att sätta upp tältet, men eftersom vi behövde komma tidigt iväg nästa dag och natten skulle bli kall, blev vi bekväma och sov inne. Kvaliteten på sömnen blev kanske inte den bästa med småbarn, som rullade runt bredvid oss…🤣
Vi hann ännu med en härlig skidtur utan rinkor och flög fram över skaren nedför den snötäckta dalen mot den slingrande ån och kände oss precis som Mumintrollet, som vaknat ur sin dvala och skidar lycklig i Mumindalen!

12/04/2026

Dag 3 torsdag den 2.4.
Vi vaknade till en solig och isande kall morgon. Vi klädde på oss alla klädlager vi hade med, men fick varmt först när vi skidat en stund. Vi turades om att dra pulkan, som vi hade fyllt med de tyngsta grejerna. Resten av packningen hade vi i våra rinkor. Vi hade torkat en del mat i förväg, men kunde också lyxa till det med färsk och tyngre mat, då allt hölls kallt och kunde dras i pulkan.
Förmiddagen skidade vi med solen i ansiktet över platta snötäckta myrmarker.

Efter lunchen började äventyret, då vi hade tänkt skida längs med en flod som gick mellan två höga berg. Vi kom inte långt innan vi insåg att det blev för brant och smalt och måste istället ta oss uppför ena sidan av berget. Gutte fick krypa uppför det brantaste partiet för att få pulkan med och för att inte sjunka in i snön.
Sen var det av uppför och nerför bergsdalarna, solen hade värmt snön på södra sidan, vilket var delvis bra då vi fick friktion och kunde ta oss uppför utan skinn, men bidrog till att det gick betydligt långsammare. Nerför for det vådligt snabbt bland träden, men fanns även flackare och skönare partier. Och utsikten var slående!

När vi efter 16 km och en brant slutstigning kom fram till ödestugan, Suomunruoktu, var vi otroligt trötta och tacksamma för att kunna komma in, elda och torka lite kläder. Solen värmde och sken på stugan och över floden, varifrån vi fick vatten. Halva stugan var bokningsbar och fylld av en grupp tjecker, som skidat runt i 8 dagar i UKK. De var för övrigt de första människor vi mötte på över 2 dagar. Vi hade tur och fick sova ensamma i den allmänna delen.
Efter lite god mat (kött/vege-mosblandning med äppelpaj till efterrätt) kröp vi tidigt i säng.

10/04/2026

Dag 2 onsdag den 1.4
Skaren höll bra på morgonen, men sedan blev det varmare och började snöa och vi började sjunka igenom skaren. Gutte som plumsade igenom lite mera uppskattade inte mina hjälpsamma tips om att försöka smyga sig fram… Dock var damaskerna till stor hjälp och även mina fjällrävens byxor, som har spända muddar och således inte släppte in någon snö i skorna. (Gummiband kan också fungera!)
Oberoende väder finns det alltid något vackert i naturen att beundra och hänföras av; som djurspåren i snön, konstverk av döda träd, snöformationer, snirklande åar osv.
Det blev ca 16 km i alla fall och vi var väldigt glada över att komma fram till ett vindskydd (Kaptukaislampi) med ved och utedass! Kvällssolen kom passligt fram och elden värmde skönt. Fördelen med ett vindskydd är att det ej blir fuktigt och att man inte behöver lägga upp tältet, gräva och fixa med käppar som ska hålla tältet på plats. Nackdelen är att det kan blåsa in och bli kyligt, som det blev för den som låg ytterst. Med Gutte som vindskydd hade jag det skönt och varmt, men uppoffrade mig på småtimmarna och bytte plats med en frusen kille, som glömt sin extra innersovsäck hemma.
Ett vackert norrsken fick jag beskåda under min nattkisi.

08/04/2026

08/04/2026

Följ med vår Skidvandring i UKK 31.3-4.4.26

Dag 1, tisdag 31.3
Vi startade från Karis på måndagkväll, tog nattåget till Rovaniemi och fortsatte sista biten till Tankavaara med buss. Där lämnade vi lite rena ombyteskläder inför hemresan.
Efter lite lunch kom vi iväg och började med att bestiga Lilla Tankavaaraberget. Starten var trög, då snön var mjuk och tung. Vi insåg snabbt att vi inte kommer att nå vårt mål och behövde dessutom undvika ett naturskyddsområde, där man bara får röra sig på utmärkta stigar. Därför slog vi upp tältet mitt i skogen. Snö fanns det tillräckligt av (snödjup ca 70cm), så det var lätt att gräva köksutrymme i absiden. Men det lönade sig inte att gå utan skidor; då sjönk hela benet ner i snön!😅
Snabbt märkte vi vad vi hade glömt; bl.a. träunderlag till trangian (sjunker ner i snön av värmen), skinn till skidorna för att få fäste i hala uppförsbackar och teflonpannan (fastnar mindre i den). 😬Lite småkall natt, men ah så gott vi sov!

28/03/2026

Jag har inget emot att jobba lördagar, då jag får göra det ute i naturen. 😊🌿
Förra lördagen ledde vi (vildmarks)teamwork i ett soligt Svartå och idag guidade jag ett skogsbad i Barö.

Det känns meningsfullt att få inspirera människor att vistas mera i naturen och uppleva den på ett nytt sätt. Som en deltagare sade idag; ”jag är uppvuxen i skogen i Lappland, men jag har aldrig sett naturen på det här sättet!” ☘️😍✨🙏 /raasepori Guidr Gustaf Ahlroos