David Privér Citynaprapaten AB

23/04/2026

Sport medicin mässa. Eliten av föreläsare kommer hit. Sammanfattar informationen i mina kommande artiklar.

15/04/2026

15/04/2026

Har alla olika långa ben?

De flesta människor är inte helt symmetriska. Små skillnader i benlängd – från några millimeter upp till cirka 1 cm – är vanliga.
Kroppens funktionella asymmetri innebär att den sparkande eller kastande kroppssidan utvecklas i samspel med den andra sidan för att ge bästa möjliga styrka, uthållighet och stabilitet. När en fotbollsspelare sparkar bollen med höger ben står hon och balanserar på vänster ben. Vänster ben står för stabilitet och styrka, medan höger ben står för själva sparken, alltså rörlighet och kraft. Man kan likna det vid en katapult: kastarmen behöver en stabil bas för att kunna kasta långt.
Cirka 90 % av alla högerhänta personer har ett funktionellt något längre vänster ben och generellt en starkare vänstersida. När det gäller överkroppen kan skillnaderna vara ännu större, beroende på yrke och arbetsuppgifter. Ju mer du arbetar framför kroppen med liten rörlighet, på en begränsad arbetsyta och med hög statisk belastning, desto större asymmetri kan utvecklas. Ur det perspektivet är snickaryrket ofta mer varierat och skonsamt för kroppen.
Att en terapeut säger att en benlängdsskillnad ska “försvinna” efter behandling och att kroppen då blir “normal” igen är enligt mig humbug. Kroppen kan slappna av när du ligger på en behandlingsbänk, men återgår oftast till sin naturliga funktionella asymmetri när du står upp igen.
Den bästa träningen för att få våra cirka 600 muskler att skapa en så symmetrisk och naturlig asymmetri som möjligt är att gå långt, springa länge, simma eller åka längdskidor. Har du däremot en strukturell benlängdsskillnad pga trauma kan det åtgärdas med ortopediska inlägg.

Dela gärna!

10/02/2026

Alltid för patientens bästa

Mellan september 2021 och december 2023 genomförde jag en undersökning för att analysera antalet nybesök samt antalet behandlingar som krävdes innan patienten upplevde sig nöjd. Med ”nöjd” avses att behandlingen hos mig kunde avslutas och att patienten var redo att påbörja en mer funktionell rehabilitering. Mitt arbetssätt har alltid utgått från att hitta den mest kostnadseffektiva vägen för patienten, något jag har följt genom hela min karriär som naprapat.

Under de 16 månaderna omfattade materialet 405 nybesök och totalt 1 106 behandlingar, vilket motsvarar ett genomsnitt på 2,7 behandlingar per nybesök. 211 kvinnor och 194 män. Nybesök står för ungefär hälften av min totala patientmängd. 80% av mina patienter har inaktivitets relaterade smärtor och 20 % akuta smärtor på grund av akuta händelser.

Resultatet visade dock lite lägre antal behandlingar än jag förväntat mig. För att förbättra och säkerställa ett mer hållbart behandlingsresultat över tid valde jag därför att sträva efter ett genomsnitt på tre behandlingar per nybesök. Detta har jag kunnat uppnå i högre grad sedan jag utvecklade en tydligare förklaringsmodell som visar patienten varför ett tredje besök är viktigt och oftast viktigast, även när förbättringen redan ligger på 80–90 procent.

Majoriteten av mina patienter får i uppgift att träna lågintensivt i 10–15 minuter mellan behandlingstillfällena, både mellan besök 1 och 2 samt mellan besök 2 och 3. Detta innebär att vi tillsammans genomför motsvarande totalt 5–10 behandlingar, där patientens eget arbete (egenvårdsbehandling) utgör en viktig del av problemlösningen och frågeställningen.

Om exempelvis träningen sker relativt smärtfritt och patientens smärta avtar under aktiviteten anser jag att den träningsmässiga effekten ofta överstiger värdet av ytterligare behandlingar. Här brister kunskaperna för en stor del yrkesgrupper och terapeuter eftersom ekonomin styr.

Därför räcker det i de flesta fall med totalt tre behandlingstillfällen hos mig. När vårt samarbete avslutas kan patienten fortsätta med konditionsträningen på egen hand för att bibehålla och vidareutveckla resultatet. Patienten hör av sig vid behov.

Transparens mellan patienten och terapeuten är viktigt.

Dela gärna.

www.citynaprapaten.net

07/01/2026

Vad kommer först – symtom eller orsak?

I min värld som naprapat är orsaken till många besvär att rörligheten stannar upp eller avtar helt. När detta sker uppstår symtom i form av stelhet och smärtutveckling. Andra symtom som ofta uppstår är påverkad sömn, sämre stresstålighet och mental oro. Vi människor – liksom alla levande ryggradsdjur – är skapta för rörelse under lång tid.

När orsaken till symtomen börjar avta ska man kunna se en konstant minskning av smärta över ett helt dygn. Då vet man att åtgärden/behandlingen har avlastat orsaken på rätt sätt. Det är först när rörelseförmågan successivt ökar, vanligtvis inom ett tidsförlopp på 1–7 dagar, och du känner dig mindre påverkad av smärta, som du regelbundet kan implementera aktiviteter som skapar kontinuitet i smärtminskningen.

Om du har smärtsymtom i ländryggen kan du visserligen ligga hemma och äta tabletter eller göra rehabövningar, men då kommer cirkulationssystemet inte riktigt igång. Cirkulationsökning genom naturlig rörelse är helt avgörande, eftersom det ofta är först efter 10–15 minuter som smärtan börjar avta när nervsystemet upplever rörelsen som ofarlig för orsaken.

Nervsystemet avslöjar helt enkelt lösningen för dig genom att smärtan minskar. När du går eller springer känner ryggen att den gör något den är byggd för, och då släpper det muskulära försvaret. Smärt symtomen minskar och rörligheten ökar.

Att enbart rehabilitera med isolerade rörelseövningar är i de flesta fall symtomlindrande åtgärder och löser tyvärr mycket sällan den bakomliggande orsaken på lång sikt.

Rörelsefrihet genom hela livet uppnås mest sannolikhet med det kroppen är skapt för. Uthållighet och rörlighet.

09/12/2025

En mycket underhållande sjukgymnast som jag följer, och som jag ofta håller med, påpekar i dag något viktigt: Du får ingen hållbar förändring om du bara går och knäcker ryggen hos en terapeut hela tiden. Det är dyrt och ineffektivt i längden.

Det som faktiskt fungerar är träning – antingen på gym eller ett steg upp inom rehabilitering – att göra det kroppen är skapad för, och att göra det regelbundet. Konditionshöjande helkroppsaktivitet, 15–20 minuter per dag, gör stor skillnad. Simning, löpning, längdskidor exempelvis

30/10/2025

Jag är 39 år gammal och har arbetat i 20 år som plåtslagare, men arbetar nu mer administrativt vid datorn. En MRT-undersökning visade en diskbuktning mellan kotorna C5–C6 samt en uttalad gamnacke. Hur kan jag på bästa sätt rehabilitera mig?

Efter 20 år av tungt, fysiskt arbete har nacken och bröstryggen utsatts för betydande belastning. Att arbeta med armarna framför kroppen under långa perioder innebär stor belastning på övergången mellan hals- och bröstrygg, särskilt i området C5–Th1.
Gamnacke innebär att huvudet hamnar framför bröstkorgen, vilket gör att du måste lyfta blicken för att se rakt fram. Detta ökar trycket i övergången mellan nacke och bröstrygg, vilket i sin tur leder till ökad muskelspänning och att huvudet trycks ytterligare nedåt och framåt.

Om man tänker sig två klossar staplade ovanpå varandra, med en vattenballong mellan, och sedan tejpar ihop dem – kommer ballongen att bukta ut. På samma sätt kan en disk bukta mellan två kotor. I många fall behöver detta inte påverka nerverna, men om det samtidigt uppstår svullnad i facettlederna på samma nivå kan det ge upphov till utstrålning mot axeln eller överarmen.
Risken med en långvarig gamnacke och stillasittande arbetsställning är att du får successivt slitage i lederna, vilket i förlängningen kan leda till kronisk utstrålning och smärta inom 10–20 år.

För att motverka detta behöver trycket i bröstryggen minska. Det kan ske genom naturlig, lågintensiv rörelse – den typ av aktivitet kroppen är skapad för. Daglig, lågintensiv löpning i cirka 30 minuter hjälper överkroppen att slappna av och minska belastningen på nacken. Effekten märks ofta efter 5–10 veckor.
Försök även att stå och arbeta så mycket som möjligt. Ett tips är att skaffa ett gåband att placera under skrivbordet, så att du kan växla mellan stående och lätt gående arbete under dagen.

Kämpa på!

16/10/2025

Lite tips. Sprid gärna. Ifrågasätt gärna.
MVH
David

03/09/2025

Är kroppen din bästa vän?

Vi människor är ett av det mest uthålliga däggdjuren på planeten. Vi kan inte springa ifatt de flesta djur på flykt utan vi kommer ifatt efter ett tag när djuret är utmattat. Begreppet (uthållighetsjakt) beskriver hur förmänniskor kunde jaga byten genom att helt enkelt springa dem till utmattning – ofta i värme där andra djur snabbt blir överhettade. Våra kroppar påverkas hormonellt och neurologiskt när vi jagar. Att löpningen "blir lättare" efter ett tag stämmer med det många upplever som ”andra andningen” – en känsla av välbehag och flyt i kroppen. Gate-control-mekanism kallas det för i medicinska termer. Dessa system kan ha utvecklats just för att göra jakt och långvarig rörelse uthärdlig – till och med njutbar.

Min slutsats är att människan är anpassad för ett liv i låg till ”måttlig fysisk aktivitet” över lång tid. Att sitta still långa stunder, som många gör idag, är alltså något evolutionärt onaturligt. Men samtidigt är vi också rustade för kamp eller flykt.

Varför inte då använda detta geniala utvecklade system till att lindra våra muskulära smärtor. När vi springer, aktiveras nervbanor som delvis "stänger av" smärtsignaler, och hormonsystemet frisätter endorfiner och serotonin vilket kan bidra till att vi orkar längre trots obehag. Detta fenomen uppstår endast under lågintensiv bearbetning som exempelvis promenader, löpning, simning, och cykling. Upplever du en lättnad efter en stunds aktivitet så praktisera denna fysiska rörelse 10-20 min varje dag så lovar jag att dina problem med stor sannolikhet blir bättre efter 1-2 veckor.

Lycka till.

Call now to connect with business.

25/06/2025

Varför mår inte alla bra av träning?

Som Naprapat upplever jag att många som tränar inte utnyttjar sina kroppsliga talanger rätt och utför ofta aktiviteter som retar upp anatomiska känsligheter. Nittio procent av
alla unga män som ringer mig har tränat marklyft på gymmet. Var femte får diskbråck av lyftet.

Vid ett 100-kilos marklyft utsätts ländryggens diskar för en belastning på cirka 500 kilo. Även om diskarna hos en 20-åring är tjocka och elastiska, kan de lätt skadas vid onormalt hög belastning.

Jämför detta med löpning: en 80-kilos person som springer i 30 minuter tar omkring 5000 steg, plus G krafterna, vilket motsvarar en total belastning på 1200 ton. Trots denna enorma påfrestning har jag på 25 år aldrig träffat någon som fått diskbråck av löpning. Tvärtom verkar regelbunden löpträning minska risken för skador vid styrketräning.

Överrörlighet i skelettet är ett annat vanligt problem. Om du har en familjehistorik av ledproblem eller reumatisk värk bör du prioritera träningsformer som stärker både skelett och muskler.
Aktiviteter som simning, löpning, längdskidor och långa promenader är då utmärkta val. Skaparen har tillverkat oss till att bli självläkande och den processen stimuleras bäst genom en lagom snabb, mentalt avslappnande och kontinuerlig konditionsrörelse.

Fram till 25 års ålder tycker jag att 90% ska vara konditionsträning och 10% på gym. Medelålders bör träna 70% kondition och 30% styrka samt rörlighetsträning. Pensionärer bör träna 50/50 styrka
och kondition. Från 70 års ålder är styrketräningen väldigt viktig för att bibehålla muskelmassa och rörlighet.

Kroppen är som en pensionsförsäkring. Med rätt rådgivning från terapeuten hur du ska lägga ditt kroppskapital på rätt placering kommer utdelningen i form av rörlighet, styrka och mindre smärta längre tid i livet.

25/06/2025

Vilken typ av träning kan vara bäst på äldre dagar?
Snabb träning som högintensiv löpning, längdskidor, simning rekommenderar jag inte i stora mängder för dig som är 50 år och uppåt. Om du alltid kört i 180 på 110-väg de senaste 50 åren är det dags att sänka farten till 90 fler träningspass per vecka. Att alltid köra med turbon påslagen, med ett rusande adrenalin, gör att du stressar fram din fartutveckling samtidigt som skaderiskerna ökar.

Konstant högintensiv träning kan leda till exempelvis muskelbristningar, ledskador, stelhet och hjärtproblem. Du riskerar till och med att reta upp dina åldersförändringar till den grad att du måste sluta träna med det du uppskattar mest.

Mina erfarenheter säger att om du har en stor uthållighet (”kondition”) som du kan använda under 30–60 min per dag, då fixar du och också högintensiv träning 1 gång per vecka. Endorfin- och serotoninhöjande träning ger en andra-andningen-känsla, vilket är avslappnande och utvecklar ditt kapillärträd mer än adrenalinträning. Adrenalinträning är det samma som flykt. Du tränar då med ett ihop draget kapillärträd, vilket kan vara en bra erfarenhet för kroppen, men 1 gång per vecka är tillräckligt.