Hästar Som Vägledare

Hästar Som Vägledare Med Hästar Som Vägledare 💚

02/06/2026

DET HÄR ÄR EN SIDA AV LÄKNING SOM FÅ PRATAR OM
Många tror att läkning handlar om att bli lugnare, mjukare och mer harmonisk, men det som ofta händer före det är ofta något helt annat. Du drabbas av "urilskan" och har du inte gjort det än, då har du kanske inte dykt djupt nog? Ett nervsystem som länge levt i anpassning lär sig att ignorera signaler, det lär sig att stå ut, att vara duktig, att inte vara till besvär och att acceptera sådant som egentligen inte känns tryggt. När regleringen börjar återvända händer något intressant: du börjar känna igen dina egna signaler igen. Plötsligt märker du: Det där kändes faktiskt inte okej, det där var inte respektfullt och det där kostade mig mer än jag trodde. Det är inte en urilska som skapas, det är känseln som återvänder.

Ur nervsystemets perspektiv är allt information. Ilskan berättar att en gräns har passerats, att något behöver förändras och att kroppen inte längre vill betala priset för ständig anpassning. Många människor är vana vid skuld, vid sorg och att lägga ansvaret på sig själva, men ilska känns annorlunda. Den innehåller energi, den ifrågasätter gamla roller och den utmanar mönster som har hållit oss fast i åratal. Därför försöker många människor också hoppa över den fasen, men känslor som inte får kännas försvinner sällan, de väntar.

Läkning handlar inte om att bli arg på världen och det handlar inte om att tvinga fram positivitet, det handlar om att återknyta kontakten med sanningen i den egna kroppen. Att sluta kalla självövergivande för omtanke, att sluta kalla tystnad för fred och att sluta kalla anpassning för trygghet. Målet med inre läkning är inte ilska utan autenticitet. Och när nervsystemet återfår sin förmåga att känna, reagera och skydda det som är viktigt kommer ilskan ibland först som ett tecken på att du äntligen börjar lyssna på dig själv 💚

Har du upplevt urilskan?

28/05/2026

IMORSE VAKNADE JAG MED EN URILSKA SOM SKRÄMDE MIG.
Drömmen som lämnade den känslan handlade om att jag byggde något nytt, ett nytt liv, en ny väg och något som såg starkt ut utifrån. Men nästan ingen såg vad det kostade mig. De såg kanske flytten, besluten, det jag skapade efteråt och det som fungerade, men de såg inte sorgen i att lämna ett liv där delar av mig höll på att gå sönder, de såg inte ensamheten i att försöka rädda sig själv och samtidigt vara rädd för att förlora människor man älskar. De såg inte hur kroppen fortsätter bära sådant långt efter att man “gått vidare”.

Vi pratar ofta om mod som om det känns kraftfullt, men ibland känns mod mest som att fortsätta gå medan hela nervsystemet skriker av rädsla, skuld och sorg. Och kanske är det därför vissa av oss blir så trötta av att bara berätta framgångssagan. För läkande är inte bara ljus, det är också priset. Sorgen, iskan, allt det som aldrig riktigt fick vittnen. Jag tror att många människor bär på berättelser som ser starka ut på utsidan men som byggdes ovanpå enorm förlust.

Och något börjar läka när vi vågar säga: Ja, jag byggde något nytt, men ingen såg vad det kostade mig. Ända fanns ingen annan utväg. Och kanske är det just därför det här kommer upp i mig just nu. För att jag ska förstå mig själv djupare och för att den berättelse jag håller på att växa in i inte längre bara är en framgångssaga, den börjar bli en hel människa.💚

👆 Bär du på saker som inte fått ta plats? Jag har 2 platser kvar på hästväglett retreat 1-2 auguati.

Adress

Övre Gärdsjö, Sturgälsvägen 6
Rättvik
79592

Aviseringar

Var den första att veta och låt oss skicka ett mail när Hästar Som Vägledare postar nyheter och kampanjer. Din e-postadress kommer inte att användas för något annat ändamål, och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

Dela