21/08/2026
Att inte få sin medicin kan också vara våld.
Hallå där Lena Östlund …
… lärare och forskare på hälsohögskolan i Jönköping, som ska föreläsa om äldres utsatthet för våld i nära relationer på Stockholms demensdag den 18 september.
Varför ska man komma och lyssna på dig?
– Vill du göra skillnad för människor i din närhet så får du ta del av aktuell kunskap som kan omsättas i praktiken. Våld i nära relationer berör fler än vi tror.
Vad räknas som våld mot äldre?
– Våld kan yttra sig på många olika sätt och förekomma i olika sammanhang. En variant som kanske inte är så förekommande bland yngre människor är försummelsevåld, att man exempelvis inte får sin livsavgörande medicin.
Vilken är den vanligaste formen av våld?
– Här är inte forskningen helt enstämmig. En del resultat pekar på det fysiska våldet, andra på det psykiska. Men det är de två mest förekommande formerna.
Hur vanligt är det med våld mot äldre?
– Inte heller här är forskningen helt samstämmig. Men man brukar räkna att 10–15 procent av befolkningen som är över 65 år någon gång har drabbats av våld i Sverige.
Vilka äldre utsätts främst för våld?
– Det varierar beroende på vilken typ av våld och vilken grupp äldre man studerar. Risken är ofta högre bland äldre som är beroende av andra för stöd och omsorg. Om vi tar det dödliga våldet så är kvinnor överrepresenterade, men det är få personer det rör sig om. Även i partnervåld är det vanligare att kvinnor utsätts.
Du har forskat inom området ett antal år, finns det nya rön?
– Jag skulle mer lyfta att intresset och kunskapen kring frågan har ökat mycket de senaste åren. När jag började intressera mig för 7–8 år sedan pratade man inte så mycket om det. Nu finns frågan på den politiska agendan och verksamheterna inom vård och omsorg är mycket mer medvetna. Det finns generellt en större vilja att göra något för den här gruppen.
Hur kan frågan kring våld mot äldre uppmärksammas ytterligare?
– Jag tror på mer kunskap och verktyg till personal inom vård och omsorg. Inte minst till dem som har ledande funktioner på boenden och hemtjänst. Jag tycker ändå att politikerna generellt har uppmärksammat frågan på nationell nivå. Sedan kan lokalpolitiker behöva uppmärksamma området i sina kommuner och regioner.
Varför har problemet inte uppmärksammats tidigare?
– Jag kan tänka mig att många har haft en föreställning om att det inte är särskilt vanligt, trots att det har förekommit i alla tider. En form av ålderism där man tänker att äldre människor inte är våldsamma mot varandra. Men i och med att fokus på våld i nära relationer har ökat, och att vi även hade metoo, har gjort att frågan lyfts. Sedan är det som allt annat i samhället, det går i trender. Inte minst vad medierna lyfter upp.
Hur är intresset för att lära sig mer om våld mot äldre?
– När vi startade första kursen på Jönköpings universitet, anmälde sig flera hundra personer. Då förstod vi att det fanns ett intresse. Nu ger vi kursen två gånger per år och det är flera yrkesgrupper som går den: vård- och omsorgspersonal, präster, poliser, jurister, diakoner och personal inom tandvården.
Till sist, vad är du själv sugen att lyssna på under Stockholms demensdag?
– Det här med den sömlösa vården tycker jag är superintressant och det berör en del av det jag pratar om.
Text: Juan Martinez
Än finns platser kvar till Stockholms Demensdag, mer information och anmälan finns här:
https://bokning.demenscentrum.se/konferenser/konferens-stockholms-demensdag-stockholm-citykonferensen-18-september-2026/
