26/05/2026
Dimman
Dagar av dimma inom mig, dagar av ovisshet, dagar av förvirring.
Vart är jag påväg?
Vart vill jag?
Allt känns grumligt för min syn.
Dagarna går, mer förvirring...tappar bort mig själv.
En vän säger "Låt allt vara, du ömsar skin".
Men vill inte vara där i oklarheter, vill inte acceptera. Men lägger mig tillslut platt inför det som är.
Så en morgon lättar dimman, huvudet känns åter klart, vägen känns ny och öppen, ljuset strålar in. Fågelsången är mig mer nyansrik, himlen mera blå, tankarna är klara som kristall.
Och det slår mig..tålamod..att ge sig tid för tålamod, i tålamodet låter sig dimman lätta, ge vika.
Men även ge plats för tillit, tillit till att allt ordnar sig, tillit till att universum har en plan för mig, att mitt högre jag vet vägen.
Att våga lämna över sig till tilliten.
Att ge sig själv tid.
Att ha tålamod.
Med ljus och värme 💚 //Susanne