Cecilia Nilsson, ICF Certifierad Coach

20/04/2026

Idag lämnar jag Stora Coachdagen i Stockholm med ett hjärta fullt av inspiration, insikter och tacksamhet.

Så många fina möten och samtal – det är verkligen i det mellanmänskliga som magin uppstår❤️.

En av dagens starkaste upplevelser var att lyssna till Jan Eliasson. Hans ord kommer att stanna kvar läääänge. Han talade om att samla på ord – och använda dem i rätt ögonblick för att möta andra med medmänsklighet och skapa handling som leder till något större.

“Världens viktigaste ord – TILLSAMMANS.”

Han påminde oss också om vikten av att våga vara personliga. Att stå för vilka vi är, och låta det bli en del av hur vi möter andra.

En annan stark insikt från dagen är vikten av att följa sin inre kompass– något som hjälper oss att hålla riktningen, både som människor och som coacher, i arbetet med att bidra till den värld vi vill se.

Stort tack också till Catharina Linnet Ann Kellheim, Britt och Nina Wendelin för era kloka perspektiv kring att stå stadigt som coach. Ni visade att tillsammans skapar vi något större!

Tack ICF Sweden Charter Chapter för en fantastisk dag✨

Jag går härifrån påmind om varför jag gör det jag gör – och hur viktigt det är att vi fortsätter göra det tillsammans.

ICF

05/04/2026

03/04/2026

I år tog jag påsken på största allvar…
så jag klädde ut mig till påskkärring 🧹🐣

Men någonstans mellan kvastflyg och godisägg slog det mig:

Jag har nog aldrig riktigt knäckt meningen med livet.
Och ärligt talat – jag är inte ens säker på att jag behöver det.

Däremot tänker jag mer och mer på meningen i livet.

För mig handlar den om att faktiskt se det jag redan har –
det som är meningsfullt här och nu.
Inte sen. Inte “när allt faller på plats”. Utan nu.

Och kanske den viktigaste (och lite obekväma) insikten:
det är också mitt eget ansvar att skapa den.

Ingen liten grej att ta in… även för en påskkärring 😉

Glad påsk! 🐣

22/03/2026

Om allt är möjligt, vad längtar du efter då?

16/03/2026

När jag var 48 år började jag känna det där skavet.

Det var som att gå med ett litet gruskorn i skon.
Inte så att jag inte kunde gå.
Men tillräckligt för att det aldrig riktigt var bekvämt.

Jag hade arbetat som pedagog i 30 år.
Jag gjorde mitt jobb – och jag gjorde det bra.
Jag var kompetent, trygg, erfaren.

Men glädjen.
Lusten.
Nyfikenheten.
Kreativiteten.

De var inte riktigt där längre.

Jag försökte skaka av mig känslan.
Tänkte att det går över.
Att det bara är en fas.

Men skavet kom tillbaka.

Samma år reste jag till Nordafrikas högsta berg tillsammans med min äldsta son – Jebel Toubkal.
Vi gick i en grupp där vi inte kände de andra.

Jag älskar att arbeta i team.
Och ganska snabbt märkte jag att om vi skulle nå toppen behövde någon kliva fram och hålla ihop gruppen.

Jag gjorde det som föll naturligt för mig.
Ställde frågor. Lyssnade. Uppmuntrade. Fick med alla.

En man i gruppen började ställa frågor till mig.

“Varför har du inget eget företag?”
“Du skulle vara fantastisk ute på företag.”
“Det här är ju det du gör – fast i en annan kontext.”

Han fortsatte fråga hela veckan.

När vi skildes åt på Arlanda visste jag.

Jag skulle säga upp mig när jag kom hem.

Och det gjorde jag.

Inte för att jag hade en färdig plan.
Inte för att jag kände mig orädd.
Tvärtom.

Jag var rädd.

Jag hade ingen aning om hur man driver företag.
Men jag visste att jag inte kunde ignorera det jag hade upptäckt.

Jag började utbilda mig till professionell coach, grupp- och teamcoach.
Den utbildningen förändrade inte bara min karriär.
Den förändrade min relation till mig själv.

Jag lärde mig att stanna upp.
Att lyssna.
Att skilja mellan rädsla och intuition.
Att agera i riktning – även utan hela kartan.

Jag tog nyfikenheten i ena handen.
Modet i den andra.
Och började gå.

13/03/2026

Jag har valt att börja om här.

Jag har raderat alla gamla inlägg för att skapa en plats som bättre speglar det jag faktiskt arbetar med idag.

Jag driver mitt eget företag som professionell coach och arbetar med människor som vill utvecklas, förstå sig själva bättre och skapa förändring i sina liv.

Min resa till coaching började egentligen med min stora passion:

Att få vara med när människor tar nyfikenheten i ena handen och modet i den andra och går i sin önskade riktning.

Idag arbetar jag med coaching, reflektion och utveckling för att hjälpa människor att bli mer medvetna om sina tankar, sina val och sina möjligheter.

På den här sidan delar jag perspektiv, frågor och verktyg som kan hjälpa dig att stanna upp, tänka nytt och ta steg framåt.

Välkommen hit.

19/01/2023

Skratt, fniss, sorl, prat, engagemang och energi har jag fått avsluta dagen med😍

Ikväll fick jag möta och prata om självkänsla, självmedkänsla, självbild och självförtroende för att kunna hantera mot och medgångar på matcher.

Viktiga bitar för att må bra, känna trygghet, tillit, glädje, motivation som i slutändan påverkar hur vi presterar.

Att plocka ut sina fem bästa styrkor är inte så lätt.
- Det är mycket lättare att säga hans styrkor än mina egna.

Det tog bland annat med sig:
- tänka mer positivt, det jag tänker får jag mer av
- vara mer snäll mot mig själv
- stanna upp och tänka mer på dessa delarna för att jag ska utvecklas vidare
- jag är unik
- välja tankar som hjälper mig
- 90% av det jag tänkte i går tänkte jag även idag. Vad vill jag tänka

Tack för att jag får vara med och bidra hos er.
(Hann inte med att ta bilder så jag lånade din
Jan-Olof😀)

09/11/2022

Så härligt att möta personer som är nyfikna💕 Tack för en härlig stund 🙏

Om du tar på dig nyfikenhetsglasögonen 🧐 precis som Anneli gjorde, vad vill du ta reda på då? Vad skulle det ge dig? Vad skulle det ge dig mer? Varför?

27/09/2022

Vad är det som gör att jag berörs i mina olika uppdrag?

- Jo, det är när jag får möta en grupp som får stanna upp, reflektera, lyssna, se och bekräfta varandra. Det ihop med kommunikation i form av
dialog då ser jag hur varje person slappnar av och börjar att bidra med sina tankar, idéer och åsikter.

I detta läge är det fler som agerar mer empatiskt och det landar alltid skönt.

Förra veckan hade jag en heldag tillsammans med Asige förskola på

Från dagen tog de med sig:
* Vikten av att stanna upp och kontinuerligt reflektera för att hålla
kompassen rätt inställd
* Att kommunicera med varandra för det skapar trygghet och en
samstämmighet
* Vikten av att kunna ge och ta beröm
* Vad vill jag ”smitta” de jag har runt mig med
* Vikten av tydlighet
* Professionalitet
* Vikten av att alla tar sitt eget ansvar
* Ett lugn
* En varm känsla
* Självinsikt

Att få höra att jag är strukturerad, lyhörd, tydlig, positiv, engagerad och glad, berör också såklart💕

27/09/2022

Vad är det som gör att jag berörs i mina olika uppdrag?

- Jo, det är när jag får möta en grupp som får stanna upp, reflektera,
lyssna, se och bekräfta varandra. Det ihop med kommunikation i form av
dialog då ser jag hur varje person slappnar av och börjar att bidra med sina
tankar, idéer och åsikter.

I detta läge är det fler som agerar mer empatiskt och det landar alltid
skönt.

Förra veckan hade jag en heldag tillsammans med Asige förskola på

Från dagen tog de med sig:
* Vikten av att stanna upp och kontinuerligt reflektera för att hålla
kompassen rätt inställd
* Att kommunicera med varandra för det skapar trygghet och en
samstämmighet
* Vikten av att kunna ge och ta beröm
* Vad vill jag ”smitta” de jag har runt mig med
* Vikten av tydlighet
* Professionalitet
* Vikten av att alla tar sitt eget ansvar
* Ett lugn
* En varm känsla
* Självinsikt

Att få höra att jag är strukturerad, lyhörd, tydlig, positiv, engagerad och glad, berör också såklart💕